(Peoples Daily 20150123)Hon är femtiotre år.Hon bestämde sig att åka ensam till Kina för att lära sig kinesiska istället att stanna i sitt hemland hos sina familjer. Det enda syfte av vad som hon har gjort är att låta sin adopterade dotter Wen Fei (svenskt namn Kajsa)komma ihåg sitt land där hon föddes. Den här kvinnan vi pratade om är Ewa,  en vanlig moder från Stockholm.

Ewa har besökte Kina några gånger innan. Det är den 7:e gången hon kommer till Kina. Den här gången kommer hon för att lära sig kinesiska. Hon har blivit den äldste eleven i sin klass. Anledning till att Eva börjar lära sig kinesiska är att hon själv blev intresserad av kinesisk kultur och hon har en tolv årlig adopterad dotter som föddes i Kina. I 2003 träffade Eva den gulliga lilla flickan den första gången. Då var Wen Fei bara sexton månader gammal. Wen Fei kom till Eva som en ny familjemedlem. Efter det har de börjat ett lyckligt liv. ‘Hon är jätte duktig!’, Ewa kan inte hindra att le när hon pratar om sin lilla dotter. När Wenfei var nio år gammal, upptäckte Eva Wen Feis briljant begåvning på bordtennis. Wen Fei har börjat lära sig att spela bordtennis 2011. Jan-Ove Waldner är en av hennes tränare. Nu har Wen Fei blivit den duktigaste bordtennis spelare jämföra med de andra som är lika gammal som Wen Fei.

Ewa blev inte nöjd fastän hennes dotter är så duktig. Hon tycker att Wen Fei föddes som en kines, då måste hon kunna prata lite kinesiska. På grund av detta, skickade Ewa hennes dotter till kinaskolan Ruiqing i Stockholm för att plugga kinesiska när Wen Fei var fem år gammal. Ewa vald just Ruiqing skolan för att hon själv har lärt sig kinesiska i skolan för tre år. Hon tycker att det är jätte kul och spännande att plugga i Ruiqing eftersom lärarna undervisar inte bara språk utan de presenterar också kinesisk kultur under lektionen. Ruiqing  brukar också ha många roliga aktivitet, t.ex. sommarkollo för båda barn och vuxna. På sommarkollot får man åka till Kina med lärare och lära känna Kina med egna ögon. Det tycker Ewa om och hon har redan deltagit i sommarkollo två gånger. Efter gick det överens med sin dotter, Ewa anmälde för Wen Fei till Rektor Wangs klass så snabbt som möjligt.

Ewa jobbar som marknadsplanerar i Svensk sjukvård konsultföretag. Förra året började Jönköping universitet samarbeta hos Zhejiang lärarhögskolan, och de har planerat att starta kinesisk lektion för utbytesstudenter. Genom att delta i projektet, kom Ewa till Kina och plugga kinesiska.

‘Efter jag har lärt mig kinesiska, då kan jag prata kinesiska hemma hos min dotter’, säger Ewa, Wen Fei förstår mycket kinesiska, men hon talar sällan. Ewa tycker att hennes dotter kommer att bli förbunden med Kina i framtiden på grund av globalisering. Ewa tycker mycket om Qipao som är ett traditionellt klädesplagg i Kina som Ruiqings lärare hade på sig. Innan hon lämnar högskolan i Kina, köpte hon några Qipao på taobaos webbaffär.

(Zhao Fuhong 2014-08-01) Efter nästan ett års förberedelser steg vi med nyfikenhet på planet till Xiamen den 25:e juni. Äntligen! Årets Sommarläger för ungdomar att söka sina rötter i Kina startade!

Det huvudsakliga syftet med denna aktivitet är att få ungdomar med kinesiskt ursprung som är födda i eller uppväxta i Sverige få bättre och närmare förståelse av Kina. De som har deltagit i lägret finns även adoptivbarn från Kina samt barn från svenska familjer. Totalt i sommarlägret fanns 22 skolelever mellan 8 och 17 år i ålder.

Under de 10 dagarna fulla med olika aktiviteter har elever från RuiQing fördjupat sig i språklig kunskap och jobbat med olika handarbete, tex hur man gör en Peking Opera-mask. Eleverna har även lyssnat på kinesisk folkmusik, lärt sig att spela folkmelodier, samt att öva tai chi, etc. Den traditionella kinesiska kulturen i synnerhet, gav eleverna en oförglömlig fantastisk upplevelse! Sommarlägret, å andra sidan, gjorde att eleverna som inte hade träffats börja lära känna, hjälpa och ta hand om varandra. Vi kombinerade arbete och avkoppling under tiden vi lärde oss. Barnen har spenderat två helgerna för att besöka ön Gulangyu, som kallas “gården på havet” i Xiamen och det berömda antika Södra Putuo templet. Alla hade det trevligt och ville stanna länge i den bedårande naturen. Vad som de flesta barn har mest intryck av staden är den vackra stadsvyn när de cyklade längs havet. Trots brännande värme under solen cykeltävlade våra barn med personal från Xiamen Overseas Chinese Affairs Office. De glada skratten från det ögonblicket verkar fortfarande levande för mig!

Tio dagars sommarläger är både kort och långt. I början var eleverna ovana vid den lokala dieten, levnadsvillkoren och varmt väder. Men till slut blev det svårt att ta farväl, vilket fullständigt visar sommarlägrets positiva effekter för barnen! Jag tror också att barnen skaffat sig en stor skörd!

Jag hoppas också innerligt att RuiQing-eleverna kan berätta vad vi sett, hört, tänkt och insett för sina kompisar och vänner så att flera elever och familjer vill delta i nya sommarläger i framtid!

(Yang Jie 2014) I sommar har det varit värmevåg, liksom RuiQings lärares höga entusiasm för kinesisk undervisning. I början av juli deltog flera lärare under ledning av Rektor Wang universitè dˋ Artois, i den kinesiska språklärarutbildningen som var organiserad av Konfuciusinstitutet vid universitetet.

Universitè dˋ Artois ligger i en vacker och legendarisk stad i centrala Frankrike – Arras, men vi hann inte uppskatta den fina naturen längs vägen eller de historiska sevärdheterna, utan gick direkt till utbildningsstället. På Konfuciusinstitutet träffade vi många kinesiska lärare från andra europeiska länder, vilket var oerhört spännande för alla som undervisar kinesiska i olika europeiska länder. Samtliga såg fram emot den kommande kursen förd av Professor Joёl Bellassen, inspektören av kinesiska undervisning i Frankrike.

Professor Joёl Bellassen är en prestigefylld sinolog både i Kina och på den europeiska kontinenten. Den franska professorn har jobbat med kinesisk språkundervisning i över trettio år. Förutom hans undervisningserfarenhet har han koncentrerat sig på forskning och publicerat flera uppsättningar av kinesiska läroböcker, varav “En nyckel till kinesisk tal och skrift” länge har varit ledande i Frankrike och även påverkat språkundervisning i andra europeiska länder. På åttiotalet föreslog han teckenbaserad undervisningsmetod för att införa i undervisningen i kinesiska.

Temat för kursen var “användningen av bilder i kinesisk undervisning”. På den första dagen vägledde professorn oss systematiskt med sin erfarenhet av undervisning hur man effektivt använder bilder och video vid undervisning i ett främmande språk. Vi diskuterad i klasen olika undervisningsexempel. Han betonade också särarten av den kinesiska undervisningen. Det är angeläget att ta hänsyn till den lokala kulturen och elevernas egenskaper, uppmuntra eleverna att våga tala kinesiska med självförtroende. Lärare måste vara flexibla när de befintliga läromedlen, effektiv använder bilder och andra multimedia för att utöka efterföljande användning.

Utbildningsaktiviteterna nästa dag leddes av Shen Yihui, erfaren lärare från Strasbourg i Frankrike. Hon delade med sig av och diskuterade med oss den praktiska tillämpningen av bildmaterial i undervisningen. Läraren Shen valde ut två slags bilder för att varje grupp skulle göra ett pedagogiskt program: det ena är serietidningar som återspeglar den kinesiska kulturen och är välkänd bland utlänningar. Själva temat är ju företrädare för det moderna samhället – det viktiga kommunikationsverktyget mobilen. För det andra använder man den berömda internationella kinesiska filmen som material. Efter hetsig diskussion, presenterad varje grupp nya undervisningsplaner. Vi fick också inspiration från det.

Det utbildningsprogram som organiserats av Konfuciusinstitutet i Frankrike är en jättebra tillfälle och en plattform för kinesiska lärare som bor i Europa att träffas, dela erfarenheter och utbyta idéer. Utbildningsverksamheten och diskussionen mellan kollegor stimulerade också vår inspiration i vårt egna arbete. Med stor skörd och förhoppningar på började vi en resa tillbaka till Sverige. Vi ser fram emot den nya terminen som startar den 23:e augusti och att träffa eleverna på Ruiqing. På samma dag när vår skola startas ska vi också dela med oss av erfarenheter från kollegorna i Frankrike.

(DN 2010-08-21) “Vi tar vara på det Sverige erbjuder” – Kineserna i Sverige

En grupp invandrare som har påtagligt lätt att anpassa sig och smälta in I det svenska samhället. Framgångsrika barnen klarar i stor utsträckning skolan med glans och tar plats på de mest statusfyllda utbildningarna.

Per Nilsson text

Sandra Carina Lundin foto

21-Årige Ye Lei Läser industriell ekonomi på Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. En ganska typisk representant för en ung människa med kinesisk bakgrund-ambitiös och målmedveten, hårt arbetande och framgångsrik. Att inte ta till vara möjligheten att skaffa sig en utbildning då detta erbjuds vore närmast ett svek, enligt den kinesiska traditionen.

Men han känner ingen press från föräldrarna, sager Ye Lei.

-Min mamma och pappa vill att vi ska få det bättre än de hade det och slippa samma hårda levnadsförhållanden. Därför har vi fått lära oss att ta vara på det som det svenska samhället erbjuder.

-Jag är tekniskt lagd och det var ett naturligt val för mig att söka in på Teknisk linje, säger Ye Lei.

FÖRÄLDRARNAS STÖD har varit mer positivt än krävande.

-De Har hela tiden peppat mig för att få bra betyg. På ett positivt sätt. Jag har själv valt skola och vilken utbildning jag vill gå, säger han.

Lei bor med sina föräldrar och syskon i Trångsund, en förort till Stockholm som är långt ifrån de Chinatowns som man kan se i filmer eller uppleva I världens många storstäder, där minoriteter samlas I egna getton.

Att kineser i Sverige inte samlats Iinågot getto är mycket medvetet, menar han. -Vi försöker anpassa oss samtidigt som vi ändå värnar om den egna kulturen. Vi vill smälta in I samhället på ett bra sätt och anpassa oss till de regler och den kultur som finns här, förklarar Lei. Ye Pei-Quan, ordförande I Sveriges kinesiska riksförbund, instämmer.

-Vi vill inte ha några Chinatowns i Sverige. Det finns en risk för att man stänger in sig och inte blir en del av det svenska samhället. Vi vill integrera oss, säger han.

Ett förhållningssätt som möjligen kan vara förklaringen till att gruppen kineser lyckas så väl i det svenska samhället. Kriminaliteten är låg och tanken att leva på bidrag eller annat ekonomiskt stöd från samhället är för många främmande.

-Om vi fick höra att någon tagit emot socialbidrag skulle vi skämmas. Det finns det ingen förståelse för, menar Meisang Fredmark, vice ordförande I Sveriges kinesiska riksförbund. Hon driver ett företag I utbildningsbranschen och är rektor för den kinesiska skolan på Södra Latin i Stockholm.

Den kinesiska gruppen I Sverige lämnar heller inga avtryck i den svenska brottsstatistiken, enligt uppgifter från Rikskriminalen.

Förutom att hårt arbete är ett naturligt inslag i den kinesiska kulturen så är ett annat skäl för Ye Lei att han nu jobbar ihop pengar för att kunna genomföra en dröm som han burit på länge. Han är en dröm som han burit på länge. Han är en av studenterna på KTH som fått stipendium för att åka till Kina och studera under ett år vid ett av de mest prestigefyllda universiteten i Peking.

Lei har varit och hälsat på släkten i Kina flera gånger och att få bo där i ett helt år är en dröm som nu går i uppfyllelse.

-Jag verkligen älskar Kina. Jag vet inte riktigt varför men jag gör verkligen det. Alla människorna, utelivet och nattlivet. Det är fart och rörelse överallt. Det känns som olika världar när man jämför med Sverige, säger han.

Möjligen kommer han att sakna lugnet I Sverige.

-Kina är kaotiskt. All trafik och alla människor gör att det kan vara ganska rörigt, säger Lei.

Ye Pei-Quan är stolt över sin bakgrund och över att hans landsmän lyckas så bra med att integrera sig i Sverige.

-Vi lutar oss mot en 5 ooo-årig kultur och traditionerna försöker vi hålla liv i. Vi strävar efter att få det bättre genom hårt arbete, säger han.

Ett exempel är den kinesiska helgskolan på södra Latin. Här samlas mellan 300 och 400 barn varje lördag för att studera kinesiska.

-Barnen får lära sig språket precis som i Kina. Vi använder samma läromedel och kursböcker som skolorna I Kina. Inga förenklade versioner, säger Meisang Fredmark, rektor och en av eldsjälarna bakom skolan.

Meisang kom till Sverige för 24 år sedan och har tillbringat halva sitt liv här. Hon undervisar I kinesiska på sex olika skolor och driver ett företag med två anställda. Hon bekräftar bilden av de invandrade kineserna som en grupp skötsamma, kunskapstörstande och hårt arbetande människor.

Att lära sig tala och skriva mandarin, “rikskinesiska”, är en viktig grund för att kunna hålla fast vid den flertusenåriga kinesiska kulturen.

-Men vi undervisar inte bara I kinesiska. Efter lunch är det praktiska ämnen som dans, sång, musik och teckning. Vi undervisar också I traditionella kampsporter. Men att lära sig språket är väldigt viktigt för att inte tappa kontakten med landet och vår kultur, säger Meisang Fredmark och visar runt bland klassrummen där lektionerna pågår.

Det är inte bara barn till invandrade kineser som deltar I undervisningen. Även föräldrar med adopterade barn från Kina söker sig till lördagsskolan för att barnen ska bli bekanta med sitt ursprung.

Medan barnen har lektioner kan föräldrarna delta i olika populärvetenskapliga föreläsningar som skolan arrangerar för föräldrarnas förkovran.

När DN är på besök håller en docent från Karolinska institutet med kinesiskt ursprung en föreläsning om arvsmassan.

Ye Lei och hans syskon deltar också i lördagsskolan. De pluggar mer avancerad kinesiska och för Ye Lei är det bara en försmak av vad som väntar honom när han kommer till Kina.

-Vardagsspråket är betydligt mer simpelt än det akademiska som har svårare tecken och svårare termer. Jag räknar med att det kommer att bli krävande, säger han innan det är dags att åka till föräldrarnas restaurang och extrajobbet som servitör.

(Du Renchi 2009) Man hör musik från Rui Qing’skolans aula. Glada barn är samlade där och sjunger. Det var den 12 december, vilket var kinesiska skolan Rui Qings sista dag på hösten 2009, det är också den dag då skolpersonalen och skolans elever avslutar terminen med föreställningar. Aulan är fylld med studenter från varje klass. Deras föräldrar får då veta, genom att titta på föreställningen, vad deras barn lärt sig under terminen, och vad de har gjort för framsteg.

I år har eleverna arbetat med temat “tre klassiska tecken”, under lärarnas vägledning. Detta belyser det värdefulla arvet av gammal kinesisk historia och kultur. Det bör nämnas att den engelska översättningen av “De Tre Tecknen Classic”, har valts av UNESCO i “Children’s Moral Series” för en global marknadsföring.

Föreställningen är uppdelad i tre delar: recitation av klassiker, visa förståelse för ålderdomlig visdom, och kungfu och dans.Bland annat visade eleverna berättelsen “Chu Yan Zi” med en egen pjäs och vann varma applåder från alla. Elever från den nya läraren PEI Yu-en skapade en egen pjäs för att tolka klassikern “höga berg och strömmande vatten”

I den sista delen visar eleverna vad de gjort på lördagseftermiddagarna efter den ordinarie undervisningen. Barnens dansgrupp visade dansen “den söta kycklingen” som är full av glädje. Dansen “Peek-a-Boo” visade hur duktiga barnen blivit efter enbart tio timmars undervisning. Wang Xues “24-style Tai Chi” visade ett utmärkt elegant pass. Bröderna Fei Li och

An Tong visade en kampsportföreställning och uppträdandet avslutade med en vacker mongoliska dans.

Rektor delade ut medaljer och priser till vinnarna av Rui Qings första tävling i kinesiska med pinyin och utmärkelser till 16 elever (varav ett barn från adoptivbarnklasser) som visat stora framsteg i sina studier.