汉语水平考试中心

Svensk moder som satsar allt på sin adopterade dotter

(Peoples Daily 20150123)Hon är femtiotre år.Hon bestämde sig att åka ensam till Kina för att lära sig kinesiska istället att stanna i sitt hemland hos sina familjer. Det enda syfte av vad som hon har gjort är att låta sin adopterade dotter Wen Fei (svenskt namn Kajsa)komma ihåg sitt land där hon föddes. Den här kvinnan vi pratade om är Ewa,  en vanlig moder från Stockholm.

Ewa2

Ewa har besökte Kina några gånger innan. Det är den 7:e gången hon kommer till Kina. Den här gången kommer hon för att lära sig kinesiska. Hon har blivit den äldste eleven i sin klass. Anledning till att Eva börjar lära sig kinesiska är att hon själv blev intresserad av kinesisk kultur och hon har en tolv årlig adopterad dotter som föddes i Kina. I 2003 träffade Eva den gulliga lilla flickan den första gången. Då var Wen Fei bara sexton månader gammal. Wen Fei kom till Eva som en ny familjemedlem. Efter det har de börjat ett lyckligt liv. ‘Hon är jätte duktig!’, Ewa kan inte hindra att le när hon pratar om sin lilla dotter. När Wenfei var nio år gammal, upptäckte Eva Wen Feis briljant begåvning på bordtennis. Wen Fei har börjat lära sig att spela bordtennis 2011. Jan-Ove Waldner är en av hennes tränare. Nu har Wen Fei blivit den duktigaste bordtennis spelare jämföra med de andra som är lika gammal som Wen Fei.

Ewa blev inte nöjd fastän hennes dotter är så duktig. Hon tycker att Wen Fei föddes som en kines, då måste hon kunna prata lite kinesiska. På grund av detta, skickade Ewa hennes dotter till kinaskolan Ruiqing i Stockholm för att plugga kinesiska när Wen Fei var fem år gammal. Ewa vald just Ruiqing skolan för att hon själv har lärt sig kinesiska i skolan för tre år. Hon tycker att det är jätte kul och spännande att plugga i Ruiqing eftersom lärarna undervisar inte bara språk utan de presenterar också kinesisk kultur under lektionen. Ruiqing  brukar också ha många roliga aktivitet, t.ex. sommarkollo för båda barn och vuxna. På sommarkollot får man åka till Kina med lärare och lära känna Kina med egna ögon. Det tycker Ewa om och hon har redan deltagit i sommarkollo två gånger. Efter gick det överens med sin dotter, Ewa anmälde för Wen Fei till Rektor Wangs klass så snabbt som möjligt.

Ewa jobbar som marknadsplanerar i Svensk sjukvård konsultföretag. Förra året började Jönköping universitet samarbeta hos Zhejiang lärarhögskolan, och de har planerat att starta kinesisk lektion för utbytesstudenter. Genom att delta i projektet, kom Ewa till Kina och plugga kinesiska.

‘Efter jag har lärt mig kinesiska, då kan jag prata kinesiska hemma hos min dotter’, säger Ewa, Wen Fei förstår mycket kinesiska, men hon talar sällan. Ewa tycker att hennes dotter kommer att bli förbunden med Kina i framtiden på grund av globalisering. Ewa tycker mycket om Qipao som är ett traditionellt klädesplagg i Kina som Ruiqings lärare hade på sig. Innan hon lämnar högskolan i Kina, köpte hon några Qipao på taobaos webbaffär.

 

 

Sommarläger i Xiamen – år 2014

(Zhao Fuhong 2014-08-01) Efter nästan ett års förberedelser steg vi med nyfikenhet på planet till Xiamen den 25:e juni. Äntligen! Årets Sommarläger för ungdomar att söka sina rötter i Kina startade!

Det huvudsakliga syftet med denna aktivitet är att få ungdomar med kinesiskt ursprung som är födda i eller uppväxta i Sverige få bättre och närmare förståelse av Kina. De som har deltagit i lägret finns även adoptivbarn från Kina samt barn från svenska familjer. Totalt i sommarlägret fanns 22 skolelever mellan 8 och 17 år i ålder.

Under de 10 dagarna fulla med olika aktiviteter har elever från RuiQing fördjupat sig i språklig kunskap och jobbat med olika handarbete, tex hur man gör en Peking Opera-mask. Eleverna har även lyssnat på kinesisk folkmusik, lärt sig att spela folkmelodier, samt att öva tai chi, etc. Den traditionella kinesiska kulturen i synnerhet, gav eleverna en oförglömlig fantastisk upplevelse! Sommarlägret, å andra sidan, gjorde att eleverna som inte hade träffats börja lära känna, hjälpa och ta hand om varandra. Vi kombinerade arbete och avkoppling under tiden vi lärde oss. Barnen har spenderat två helgerna för att besöka ön Gulangyu, som kallas “gården på havet” i Xiamen och det berömda antika Södra Putuo templet. Alla hade det trevligt och ville stanna länge i den bedårande naturen. Vad som de flesta barn har mest intryck av staden är den vackra stadsvyn när de cyklade längs havet. Trots brännande värme under solen cykeltävlade våra barn med personal från Xiamen Overseas Chinese Affairs Office. De glada skratten från det ögonblicket verkar fortfarande levande för mig!

Tio dagars sommarläger är både kort och långt. I början var eleverna ovana vid den lokala dieten, levnadsvillkoren och varmt väder. Men till slut blev det svårt att ta farväl, vilket fullständigt visar sommarlägrets positiva effekter för barnen! Jag tror också att barnen skaffat sig en stor skörd!

Jag hoppas också innerligt att RuiQing-eleverna kan berätta vad vi sett, hört, tänkt och insett för sina kompisar och vänner så att flera elever och familjer vill delta i nya sommarläger i framtid!

1A6393D4-0

Vi deltog i fortutbildning i Frankrike

(Yang Jie 2014) I sommar har det varit värmevåg, liksom RuiQings lärares höga entusiasm för kinesisk undervisning. I början av juli deltog flera lärare under ledning av Rektor Wang universitè dˋ Artois, i den kinesiska språklärarutbildningen som var organiserad av Konfuciusinstitutet vid universitetet.

bellasen

Universitè dˋ Artois ligger i en vacker och legendarisk stad i centrala Frankrike – Arras, men vi hann inte uppskatta den fina naturen längs vägen eller de historiska sevärdheterna, utan gick direkt till utbildningsstället. På Konfuciusinstitutet träffade vi många kinesiska lärare från andra europeiska länder, vilket var oerhört spännande för alla som undervisar kinesiska i olika europeiska länder. Samtliga såg fram emot den kommande kursen förd av Professor Joёl Bellassen, inspektören av kinesiska undervisning i Frankrike.

Professor Joёl Bellassen är en prestigefylld sinolog både i Kina och på den europeiska kontinenten. Den franska professorn har jobbat med kinesisk språkundervisning i över trettio år. Förutom hans undervisningserfarenhet har han koncentrerat sig på forskning och publicerat flera uppsättningar av kinesiska läroböcker, varav “En nyckel till kinesisk tal och skrift” länge har varit ledande i Frankrike och även påverkat språkundervisning i andra europeiska länder. På åttiotalet föreslog han teckenbaserad undervisningsmetod för att införa i undervisningen i kinesiska.

Temat för kursen var “användningen av bilder i kinesisk undervisning”. På den första dagen vägledde professorn oss systematiskt med sin erfarenhet av undervisning hur man effektivt använder bilder och video vid undervisning i ett främmande språk. Vi diskuterad i klasen olika undervisningsexempel. Han betonade också särarten av den kinesiska undervisningen. Det är angeläget att ta hänsyn till den lokala kulturen och elevernas egenskaper, uppmuntra eleverna att våga tala kinesiska med självförtroende. Lärare måste vara flexibla när de befintliga läromedlen, effektiv använder bilder och andra multimedia för att utöka efterföljande användning.

Utbildningsaktiviteterna nästa dag leddes av Shen Yihui, erfaren lärare från Strasbourg i Frankrike. Hon delade med sig av och diskuterade med oss den praktiska tillämpningen av bildmaterial i undervisningen. Läraren Shen valde ut två slags bilder för att varje grupp skulle göra ett pedagogiskt program: det ena är serietidningar som återspeglar den kinesiska kulturen och är välkänd bland utlänningar. Själva temat är ju företrädare för det moderna samhället – det viktiga kommunikationsverktyget mobilen. För det andra använder man den berömda internationella kinesiska filmen som material. Efter hetsig diskussion, presenterad varje grupp nya undervisningsplaner. Vi fick också inspiration från det.

Det utbildningsprogram som organiserats av Konfuciusinstitutet i Frankrike är en jättebra tillfälle och en plattform för kinesiska lärare som bor i Europa att träffas, dela erfarenheter och utbyta idéer. Utbildningsverksamheten och diskussionen mellan kollegor stimulerade också vår inspiration i vårt egna arbete. Med stor skörd och förhoppningar på började vi en resa tillbaka till Sverige. Vi ser fram emot den nya terminen som startar den 23:e augusti och att träffa eleverna på Ruiqing. På samma dag när vår skola startas ska vi också dela med oss av erfarenheter från kollegorna i Frankrike.

 

 

DN har gjort ett reportage om Ruiqing

(DN 2010-08-21) “Vi tar vara på det Sverige erbjuder” – Kineserna i Sverige

En grupp invandrare som har påtagligt lätt att anpassa sig och smälta in I det svenska samhället. Framgångsrika barnen klarar i stor utsträckning skolan med glans och tar plats på de mest statusfyllda utbildningarna.

 

151T21357-0

Per Nilsson text

Sandra Carina Lundin foto

21-Årige Ye Lei Läser industriell ekonomi på Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. En ganska typisk representant för en ung människa med kinesisk bakgrund-ambitiös och målmedveten, hårt arbetande och framgångsrik. Att inte ta till vara möjligheten att skaffa sig en utbildning då detta erbjuds vore närmast ett svek, enligt den kinesiska traditionen.

Men han känner ingen press från föräldrarna, sager Ye Lei.

-Min mamma och pappa vill att vi ska få det bättre än de hade det och slippa samma hårda levnadsförhållanden. Därför har vi fått lära oss att ta vara på det som det svenska samhället erbjuder.

-Jag är tekniskt lagd och det var ett naturligt val för mig att söka in på Teknisk linje, säger Ye Lei.

FÖRÄLDRARNAS STÖD har varit mer positivt än krävande.

-De Har hela tiden peppat mig för att få bra betyg. På ett positivt sätt. Jag har själv valt skola och vilken utbildning jag vill gå, säger han.

Lei bor med sina föräldrar och syskon i Trångsund, en förort till Stockholm som är långt ifrån de Chinatowns som man kan se i filmer eller uppleva I världens många storstäder, där minoriteter samlas I egna getton.

Att kineser i Sverige inte samlats Iinågot getto är mycket medvetet, menar han. -Vi försöker anpassa oss samtidigt som vi ändå värnar om den egna kulturen. Vi vill smälta in I samhället på ett bra sätt och anpassa oss till de regler och den kultur som finns här, förklarar Lei. Ye Pei-Quan, ordförande I Sveriges kinesiska riksförbund, instämmer.

-Vi vill inte ha några Chinatowns i Sverige. Det finns en risk för att man stänger in sig och inte blir en del av det svenska samhället. Vi vill integrera oss, säger han.

Ett förhållningssätt som möjligen kan vara förklaringen till att gruppen kineser lyckas så väl i det svenska samhället. Kriminaliteten är låg och tanken att leva på bidrag eller annat ekonomiskt stöd från samhället är för många främmande.

-Om vi fick höra att någon tagit emot socialbidrag skulle vi skämmas. Det finns det ingen förståelse för, menar Meisang Fredmark, vice ordförande I Sveriges kinesiska riksförbund. Hon driver ett företag I utbildningsbranschen och är rektor för den kinesiska skolan på Södra Latin i Stockholm.

Den kinesiska gruppen I Sverige lämnar heller inga avtryck i den svenska brottsstatistiken, enligt uppgifter från Rikskriminalen.

Förutom att hårt arbete är ett naturligt inslag i den kinesiska kulturen så är ett annat skäl för Ye Lei att han nu jobbar ihop pengar för att kunna genomföra en dröm som han burit på länge. Han är en dröm som han burit på länge. Han är en av studenterna på KTH som fått stipendium för att åka till Kina och studera under ett år vid ett av de mest prestigefyllda universiteten i Peking.

Lei har varit och hälsat på släkten i Kina flera gånger och att få bo där i ett helt år är en dröm som nu går i uppfyllelse.

-Jag verkligen älskar Kina. Jag vet inte riktigt varför men jag gör verkligen det. Alla människorna, utelivet och nattlivet. Det är fart och rörelse överallt. Det känns som olika världar när man jämför med Sverige, säger han.

Möjligen kommer han att sakna lugnet I Sverige.

-Kina är kaotiskt. All trafik och alla människor gör att det kan vara ganska rörigt, säger Lei.

Ye Pei-Quan är stolt över sin bakgrund och över att hans landsmän lyckas så bra med att integrera sig i Sverige.

-Vi lutar oss mot en 5 ooo-årig kultur och traditionerna försöker vi hålla liv i. Vi strävar efter att få det bättre genom hårt arbete, säger han.

Ett exempel är den kinesiska helgskolan på södra Latin. Här samlas mellan 300 och 400 barn varje lördag för att studera kinesiska.

-Barnen får lära sig språket precis som i Kina. Vi använder samma läromedel och kursböcker som skolorna I Kina. Inga förenklade versioner, säger Meisang Fredmark, rektor och en av eldsjälarna bakom skolan.

Meisang kom till Sverige för 24 år sedan och har tillbringat halva sitt liv här. Hon undervisar I kinesiska på sex olika skolor och driver ett företag med två anställda. Hon bekräftar bilden av de invandrade kineserna som en grupp skötsamma, kunskapstörstande och hårt arbetande människor.

Att lära sig tala och skriva mandarin, “rikskinesiska”, är en viktig grund för att kunna hålla fast vid den flertusenåriga kinesiska kulturen.

-Men vi undervisar inte bara I kinesiska. Efter lunch är det praktiska ämnen som dans, sång, musik och teckning. Vi undervisar också I traditionella kampsporter. Men att lära sig språket är väldigt viktigt för att inte tappa kontakten med landet och vår kultur, säger Meisang Fredmark och visar runt bland klassrummen där lektionerna pågår.

Det är inte bara barn till invandrade kineser som deltar I undervisningen. Även föräldrar med adopterade barn från Kina söker sig till lördagsskolan för att barnen ska bli bekanta med sitt ursprung.

Medan barnen har lektioner kan föräldrarna delta i olika populärvetenskapliga föreläsningar som skolan arrangerar för föräldrarnas förkovran.

När DN är på besök håller en docent från Karolinska institutet med kinesiskt ursprung en föreläsning om arvsmassan.

Ye Lei och hans syskon deltar också i lördagsskolan. De pluggar mer avancerad kinesiska och för Ye Lei är det bara en försmak av vad som väntar honom när han kommer till Kina.

-Vardagsspråket är betydligt mer simpelt än det akademiska som har svårare tecken och svårare termer. Jag räknar med att det kommer att bli krävande, säger han innan det är dags att åka till föräldrarnas restaurang och extrajobbet som servitör.

Om du är glad, klappa händerna …

(Du Renchi 2009) Man hör musik från Rui Qing’skolans aula. Glada barn är samlade där och sjunger. Det var den 12 december, vilket var kinesiska skolan Rui Qings sista dag på hösten 2009, det är också den dag då skolpersonalen och skolans elever avslutar terminen med föreställningar. Aulan är fylld med studenter från varje klass. Deras föräldrar får då veta, genom att titta på föreställningen, vad deras barn lärt sig under terminen, och vad de har gjort för framsteg.

I år har eleverna arbetat med temat “tre klassiska tecken”, under lärarnas vägledning. Detta belyser det värdefulla arvet av gammal kinesisk historia och kultur. Det bör nämnas att den engelska översättningen av “De Tre Tecknen Classic”, har valts av UNESCO i “Children’s Moral Series” för en global marknadsföring.

Föreställningen är uppdelad i tre delar: recitation av klassiker, visa förståelse för ålderdomlig visdom, och kungfu och dans.Bland annat visade eleverna berättelsen “Chu Yan Zi” med en egen pjäs och vann varma applåder från alla. Elever från den nya läraren PEI Yu-en skapade en egen pjäs för att tolka klassikern “höga berg och strömmande vatten”

I den sista delen visar eleverna vad de gjort på lördagseftermiddagarna efter den ordinarie undervisningen. Barnens dansgrupp visade dansen “den söta kycklingen” som är full av glädje. Dansen “Peek-a-Boo” visade hur duktiga barnen blivit efter enbart tio timmars undervisning. Wang Xues “24-style Tai Chi” visade ett utmärkt elegant pass. Bröderna Fei Li och

An Tong visade en kampsportföreställning och uppträdandet avslutade med en vacker mongoliska dans.

Rektor delade ut medaljer och priser till vinnarna av Rui Qings första tävling i kinesiska med pinyin och utmärkelser till 16 elever (varav ett barn från adoptivbarnklasser) som visat stora framsteg i sina studier.

webb

 

《努力与奋斗的中国人》—— 安利永

我越学汉语,就越喜欢跟中国人交流。

通过与中国人一起交流,我更多地可以了解他们的思想和文化,开阔自己的眼界。这其中,给我留下最大的印象是他们对学习和工作有着十分努力的态度。这样的精神是我在其他的国家从未曾见过的,是无与伦比的。这种精神感染着我, 鼓舞着我。

回顾我第一次去中国旅行,给我留下最深刻的印象是参观上海一所高中。2018年10月30号,我跟我的中文老师,以及其他十几位同学一起去了华东师范大学第一附中,我们和学校的老师、同学们做了交流活动。在这所学校里,我遇见了两位特别的老师:濮晓粹老师和付君老师。

在图书馆交谈时,我向他们述说了未来想如何使用我学到的中文知识去完成我的梦想和愿望。我当时说得眉飞色舞,老师们非常感兴趣。她们看着我, 眼睛炯炯有神,认真地询问了我很多问题。在离开的时候,老师们还送给我一本书,鼓励我继续努力寻求知识,鼓励我要更加努力来实现自己的梦想。这个温暖的行动虽然很小,却让我非常感动,让我更加想继续努力学习中文。这次的相遇对我影响很深,她们表现出了中国人对努力学习的欣赏。

今年夏天我第二次去上海旅行, 给我留下最深刻的印象是那里的地铁交通系统, 和上海地铁的建设过程和发展历史。我对上海地铁艰巨的建造过程感到惊诧。在建设过程的早期,外国专家说过,因为上海的复杂土质,建造地铁线是不可能的。但是,中国人没有听他们说的话,打定主意,走自己的道路,短短二十几年时间里完成建造705公里, 17条运营线路的地铁交通网, 每天运客量高达一千三百万人次。上海地铁已经处于世界领先地位了,被世界地铁协会称为“世界城市地铁建设发展的奇迹”。这个建设和发展过程充分体现了中国人认真和努力奋斗的精神,中国人不屈不挠的决心。努力工作就能成功!我感受到了中国的坚强意志。

这种对工作,对事业认真的态度让我常常问自己:中国人为什么那么强调要努力工作呢?为什么认定要坚持努力工作呢?我越思考这个问题,就越感受到这个问题很深刻。我想这种奋斗精神来源于非常深厚的中国文化。在中文里有一句谚语:“吃得苦中苦, 方为人上人”。这个谚语意味着:经历千辛万苦,才能获取功名富贵和得到别人的敬重。

中国人的这种奋斗精神还可以从一个中国古代传说中得到更进一步的了解。大禹治水是一个代代相传的故事。大禹为人民的安全贡献了自己的一生,把一切献给了治水工程。在这个过程中,禹曾三过家门而不进入。他的奋斗精神感动了当时所有的中国人。因此,他后来做了皇帝。这个故事证明努力工作必然带来成就,也表现了中国人百折不挠的精神。我感受到现代的中国文化还保留着这一努力奋斗的精神。

一个民族的精神决定了一个国家的发展道路。我从中国人身上看到的是努力奋斗精神, 这种精神不只是一个人所有的,也不只是一个人的想法, 而是全中国人民的价值观。这是中国人民对自己文化的推崇。这种永远不放弃的精神是十分感人的,这种发愤图强的精神让我爱上了中国。

指导老师:王梅霜

斯德哥尔摩瑞青中文学校

王梅霜 Wang Fredmark Meisang

职务:Rektor 校董事,校长

企业管理专业学士,教育学硕士,瑞典教师资格证, Liber 出版社现代语言汉语教科书 “中文好学” 作者。斯德哥尔摩汉语水平考试中心负责人。在瑞典居住30年,有多年在大企业工作经验。自2005年起从事周末华文学校的管理工作,并从事过大学、高中和初中的汉语教学工作,有比较丰富的教学经验。联系方式: rektor@kinaskolan.se。微信公号:瑞青中文

瑞青第一个中文已达高级职场应用水平的学生

我教一个尖子班

(岳长顺2016年7月)二〇一五年十一月末的一个周六上午,瑞青中文学校的二十五个班级正在上课。课间,斯京某国际律师事务所的梁女士在楼道看见我,兴奋地对我说:岳老师,您教的学生叶瑞霁真棒,前几天我就这事已经给王梅霜校长写了一封信。梁女士是一位具有很强国际化背景的专业人士,从小在香港长大,在加拿大读的小学、中学和大学,现任这家律师所的高级律师。

我想请梁女士介绍一下我不知道的故事。梁女士娓娓道来:前不久,湖南的一个代表团拜访我律师事务所,洽谈合作业务。我们的会谈是瑞方讲瑞典语和中方讲中文,由中方的翻译担任译员。叶瑞霁是斯大学法律系的毕业生,正在我所实习。我所的合伙人(即事务所的老板)让瑞霁也参加会谈。会谈过程中,涉及到瑞典的一些法律条文,中方翻译遇到了困难,有的地方译不出来,有的地方译得不准确。在这关键时刻,旁听会议的瑞霁出手相救,用流利的瑞典语和中文担当起了中瑞翻译,翻译准确流畅,保证了会谈的顺利进行。会谈后,事务所合伙人对我们说,叶瑞霁的专业水平和中文水平完全胜任我所的工作,可以聘任到我所工作,并请我给王校长写信致意,赞扬瑞青中文学校的教学水平。我问过瑞霁,你的中文老师是谁,瑞霁回答是岳老师。我找你就是想聊聊这件事。

岳老师

年末的最后一堂中文课,叶瑞霁同学来了。我请她讲讲这个故事。瑞霁腼腆地说,我当时就是旁听会议,我听到中方的翻译翻得不对了,因为她不熟悉瑞典的法律,我就说出正确的译法,后来就由我做翻译了。我当时没想那么多。叶瑞霁同学所在的这个班是瑞青的最高年级班,可以说是尖子班。三年前,王梅霜校长坚定地办这个班,安排我教这个班。青田同乡会非常支持办这个尖子班,要求不论学生人数有多少也要坚持办下去,在资金上全力支持办好这个班。瑞霁是瑞青学校九年办学培养出来的第一个语言水平达到职场应用水平的优秀学生。该学生的出色是她长达十五年坚持学习,努力学习的结果。这也是与瑞霁的启蒙老师以及瑞青历年中文老师的辛勤教学分不开的。

上学期末我用《现代汉语常用字表》测验了同学们的识字量。字表共收3500个字,其中常用字2500个,次常用字1000个。我非常满意测验的结果是他们的识字量在3100-3500个之间。我问同学们,如果我要求会认会读,你们可能掌握多少个字呢?他们回答可能3000左右。我仍然很高兴。据我所知,全国统编小学语文教材一共出现3189个字。我的学生都达到了中国小学识字教育的毕业水平。我不敢说,他们达到了中国小学毕业水平。他们的阅读能力(阅读速度和阅读量),特别是写作能力与国内的小学毕业生相比还有一定的差距。但我敢说,他们都过了中文识字关,都过了中文的阅读关。少许了解一些海外华文周末制教学的人一定会感概,能让一个在瑞典生在瑞典长大的学生保持十五年的学习兴趣,而且能学得这么好是件多么不容的事情啊!他们真是瑞典华人孩子的榜样!

三年前,我接手了这个班,现在我已经教了六个学期。我班的学生最多时有八九个,最少时只有一个学生。最小的年龄是十二岁,最大的已是大学生了。有在中国读过小学四年级的,有的是在瑞典出生的,完全是在瑞典学的中文。学生的中文水平不一样,年龄也相差很大,学生们对中国的熟悉程度也不大一样。要教好这样的班级真是一个挑战!

我是国内八十年代中文系的研究生,在国内做过中学老师,也做过大学老师。我懂得,做好老师必须是熟悉学生,熟悉教材。在瑞典教华人孩子中文,老师和学生都有大语言环境的困难。学生在学校和社会的语言是瑞典语,使用中文的环境局限在家庭。孩子们学习中文的时间也是有限的。中文学校是周末学校,一周一次课,一次三节,一个学期十五周。同学们一个学期有四十五节课,一年有九十节课。还有,帮助孩子学好中文母语的最好老师是爸爸妈妈,家长的认识和方法也是非常重要的,但是最关键的是学生本人对学习保持的高度兴趣。按照我对瑞典华文教育状况的分析和认识,我把我的语文课教学目标定在:

普通话,普通话和拼音要过关。一定要让学生学好普通话,说标准的普通话,学好汉语拼音。

阅读,阅读要过关。一定要让学生阅读最好的课文,在阅读中养成阅读的兴趣,增加阅读量,

获得流畅阅读的能力

识字,识字要过关。一定要让学生通过阅读增加识字量,通过写字练习巩固识字量。

三年,六个学期,二百七十节课,我都教了学生什么呢?我把所有的教案翻了一个遍,盘点了一通,我的语文课讲了这些内容:

中国文学作品43篇(包括小说、散文、随笔等)

外国文学作品12篇

中国古典诗词38首(其中现代诗词2首,外国诗歌1首)

古文7篇

百科文章 20篇

读书 2本(刘墉著《超越自己》和杨绛《将饮茶》

同学们一共阅读了120篇古今中外文学作品和文章,阅读了两本书。

同学们阅读过的名家著作比如有:

 中国文学作品九篇

聂华苓作品《亲爱的爸爸妈妈》,朱自清作品《背影》,杨绛作品《老王》,余秋雨作品《信客》

茅以升作品《中国石拱桥》,吴冠中作品《桥之美》,叶圣陶作品《苏州园林》,陈从周作品《说“屏风”》,黄传惕《故宫博物院》

外国文学作品一篇

西蒙诺夫作品《蜡烛》

中国古典诗词二首

杜甫《望岳》《春望》

科普作品二篇

梅涛《生物入侵者》,黄天祥《落日的幻觉》

媒体文章二篇

《中国鲤鱼在美国五大湖繁殖(泛滥)》《中华毛蟹即大闸蟹在德国繁殖》

中国文学作品十四篇

马跃然著作《另一种乡愁》选读:岳老师3

 

读一本好书四篇

刘墉著作《超越自己》选读:岳老师2

《保护根本》《恒星的陨落》《读书的方法》《活的历史》

同学们阅读过的名家有:

中国著名作家

聂华苓、朱自清、杨绛、余秋雨、茅以升、吴冠中、叶圣陶、陈从周、黄传惕

梅涛、黄天祥、孙犁、李森祥、老舍、竺可桢、鲁迅、三毛、易中天、徐迟

舒婷、沉河、季羡林、梁晓声、张洁、萧红、贾平凹、梁实秋

刘墉、李开复

很多同学想学一点中国历史。我坚持语文课就是语文课,但文史可以不分家。我们读了杨绛的《将饮茶》,学习了中国近现代史。

 中国著名诗人和文学家

杜甫、王绩、孟浩然、崔颢 、李白、陶渊明、刘禹锡、周敦颐、刘禹锡、梅尧臣、苏轼、陆游、唐柳宗元、唐贾岛、唐刘长卿、唐杜甫、唐韦应物、辛弃疾、杜牧、苏轼、郦道元、

陶弘景、杜牧、叶绍翁、宋祁、蒲松龄、范仲淹、白朴、张可久、文天祥、马致远

中国现代著名诗人

陈毅、毛泽东

 外国著名作家和诗人

马悦然

西蒙诺夫作品

尼古拉·奥斯特洛夫

阿西莫夫

海伦•凯勒

都德

狄斯尼

欧-亨利小说

英国诗人济慈

 

北京市侨联代表团访问瑞青

(洁之2016年) 6月 12日北京市侨联代表团在结束对芬兰的访问后到达瑞典斯德哥尔摩,这一天中午正逢青田同乡会会长叶克雄在市中心富都阁慰问瑞青全体教师,因此我们有幸和校董事长叶沛群一起欢迎到访的北京市侨联代表团团长、北京中华文华学院副院长胡佳颍一行。beijing2

 

北京市侨联代表团刘洋付部长与瑞青中文学校校长王梅霜还签署了新的合作协议,刘洋先生向我们宣传和介绍了”亲情中华-汉语夏令营”情况,我们为有这样一个能够直接汇报开展华文教育的情况和提出我们的需求和希望得到的支持和建议感到很开心。

beijing1

 

远道而来的北京客人也利用了早上宝贵的时间参观了瑞青校址。他们在中午与我们教师欢聚一堂之时也和董事长一起为我们这半年度评选出的优秀教师颁发了奖品。

北京2

 

瑞青绘画展

(袁一丹2016年)6月4日这一天,斯德哥尔摩夏日和煦,微风阵阵,今天又是举行一学期一度的瑞青小画家绘画展的日子。秉承着一直以来贯彻始终的绘画教学理念:培养孩子的想象力,创造力为主,传授绘画技能为辅。我们美术老师努力在丰富趣味快乐的课堂氛围中让学生们自由发挥想象力,创造力,不约束,不设限。不压抑孩子们灵气。

这学期同学们上课时都特别用心,询问疑惑特别主动,课堂氛围活泼有序,家庭作业也开动脑筋,画出了许多佳作,让瑞青学校三位老师非常欣慰非常开心。咱们瑞青学校绘画班就像是一个热爱艺术的小家庭一样和谐温暖。

yuan1

本学期我们选择绘画主题时,尽量为孩子们营造一种趣味性的故事感,例如选题:爱丽丝梦游仙境,马戏团,我的肚子饿了……………,都把绘画放在一个环境里,让孩子们真的“看见”自己想要画的东西,激发灵感。另外一些选题比较实用性,譬如:设计运动器材设计,运动服饰设计等,让孩子们把绘画运用到实际生活中,延展能力。

每节课最后时间是孩子们最喜 欢的,因为有他们感兴趣的故事,在听故事的时候,孩子们的脑海里自然而然地浮现出故事里的画面,千变万化。有多少个读者就有多少个哈姆雷特;同样的,有多 少个小画家就有多少种不一样的烟火。我们老师最有成就感的时候就是看到,同样的故事,我们的天才小画家们能够画出如此迥然不同空间和如此生动丰富情感。

yuan3B

 

每一个孩子都是天使,如果你相信她/他就是。

我们相信,而且我们已在看见,画展就是证明。

 

孩子们在自己的优秀画作前骄傲的留影纪念,拿着老师为自己亲手题字的奖状心中对绘画,对自己有了无限的希望。每个孩子每学期都会带着老师精心装订成册的作品集回家,看着一学期下来的成长与进步,点滴都是孩子们与老师共同努力的结果。春蚕到死丝方尽 ,蜡炬成灰泪始干。为了孩子们对于艺术的热爱与追求,瑞青中文学校美术班的黄老师,袁老师和代课老师戴老师会倾囊所出,教会孩子一切他们愿意学习的内容。

yuan2

下学期再见啦!亲爱的小画家们!