(DN 2010-08-21) “Vi tar vara på det Sverige erbjuder” – Kineserna i Sverige
En grupp invandrare som har påtagligt lätt att anpassa sig och smälta in I det svenska samhället. Framgångsrika barnen klarar i stor utsträckning skolan med glans och tar plats på de mest statusfyllda utbildningarna.
Per Nilsson text
Sandra Carina Lundin foto
21-Årige Ye Lei Läser industriell ekonomi på Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. En ganska typisk representant för en ung människa med kinesisk bakgrund-ambitiös och målmedveten, hårt arbetande och framgångsrik. Att inte ta till vara möjligheten att skaffa sig en utbildning då detta erbjuds vore närmast ett svek, enligt den kinesiska traditionen.
Men han känner ingen press från föräldrarna, sager Ye Lei.
-Min mamma och pappa vill att vi ska få det bättre än de hade det och slippa samma hårda levnadsförhållanden. Därför har vi fått lära oss att ta vara på det som det svenska samhället erbjuder.
-Jag är tekniskt lagd och det var ett naturligt val för mig att söka in på Teknisk linje, säger Ye Lei.
FÖRÄLDRARNAS STÖD har varit mer positivt än krävande.
-De Har hela tiden peppat mig för att få bra betyg. På ett positivt sätt. Jag har själv valt skola och vilken utbildning jag vill gå, säger han.
Lei bor med sina föräldrar och syskon i Trångsund, en förort till Stockholm som är långt ifrån de Chinatowns som man kan se i filmer eller uppleva I världens många storstäder, där minoriteter samlas I egna getton.
Att kineser i Sverige inte samlats Iinågot getto är mycket medvetet, menar han. -Vi försöker anpassa oss samtidigt som vi ändå värnar om den egna kulturen. Vi vill smälta in I samhället på ett bra sätt och anpassa oss till de regler och den kultur som finns här, förklarar Lei. Ye Pei-Quan, ordförande I Sveriges kinesiska riksförbund, instämmer.
-Vi vill inte ha några Chinatowns i Sverige. Det finns en risk för att man stänger in sig och inte blir en del av det svenska samhället. Vi vill integrera oss, säger han.
Ett förhållningssätt som möjligen kan vara förklaringen till att gruppen kineser lyckas så väl i det svenska samhället. Kriminaliteten är låg och tanken att leva på bidrag eller annat ekonomiskt stöd från samhället är för många främmande.
-Om vi fick höra att någon tagit emot socialbidrag skulle vi skämmas. Det finns det ingen förståelse för, menar Meisang Fredmark, vice ordförande I Sveriges kinesiska riksförbund. Hon driver ett företag I utbildningsbranschen och är rektor för den kinesiska skolan på Södra Latin i Stockholm.
Den kinesiska gruppen I Sverige lämnar heller inga avtryck i den svenska brottsstatistiken, enligt uppgifter från Rikskriminalen.
Förutom att hårt arbete är ett naturligt inslag i den kinesiska kulturen så är ett annat skäl för Ye Lei att han nu jobbar ihop pengar för att kunna genomföra en dröm som han burit på länge. Han är en dröm som han burit på länge. Han är en av studenterna på KTH som fått stipendium för att åka till Kina och studera under ett år vid ett av de mest prestigefyllda universiteten i Peking.
Lei har varit och hälsat på släkten i Kina flera gånger och att få bo där i ett helt år är en dröm som nu går i uppfyllelse.
-Jag verkligen älskar Kina. Jag vet inte riktigt varför men jag gör verkligen det. Alla människorna, utelivet och nattlivet. Det är fart och rörelse överallt. Det känns som olika världar när man jämför med Sverige, säger han.
Möjligen kommer han att sakna lugnet I Sverige.
-Kina är kaotiskt. All trafik och alla människor gör att det kan vara ganska rörigt, säger Lei.
Ye Pei-Quan är stolt över sin bakgrund och över att hans landsmän lyckas så bra med att integrera sig i Sverige.
-Vi lutar oss mot en 5 ooo-årig kultur och traditionerna försöker vi hålla liv i. Vi strävar efter att få det bättre genom hårt arbete, säger han.
Ett exempel är den kinesiska helgskolan på södra Latin. Här samlas mellan 300 och 400 barn varje lördag för att studera kinesiska.
-Barnen får lära sig språket precis som i Kina. Vi använder samma läromedel och kursböcker som skolorna I Kina. Inga förenklade versioner, säger Meisang Fredmark, rektor och en av eldsjälarna bakom skolan.
Meisang kom till Sverige för 24 år sedan och har tillbringat halva sitt liv här. Hon undervisar I kinesiska på sex olika skolor och driver ett företag med två anställda. Hon bekräftar bilden av de invandrade kineserna som en grupp skötsamma, kunskapstörstande och hårt arbetande människor.
Att lära sig tala och skriva mandarin, “rikskinesiska”, är en viktig grund för att kunna hålla fast vid den flertusenåriga kinesiska kulturen.
-Men vi undervisar inte bara I kinesiska. Efter lunch är det praktiska ämnen som dans, sång, musik och teckning. Vi undervisar också I traditionella kampsporter. Men att lära sig språket är väldigt viktigt för att inte tappa kontakten med landet och vår kultur, säger Meisang Fredmark och visar runt bland klassrummen där lektionerna pågår.
Det är inte bara barn till invandrade kineser som deltar I undervisningen. Även föräldrar med adopterade barn från Kina söker sig till lördagsskolan för att barnen ska bli bekanta med sitt ursprung.
Medan barnen har lektioner kan föräldrarna delta i olika populärvetenskapliga föreläsningar som skolan arrangerar för föräldrarnas förkovran.
När DN är på besök håller en docent från Karolinska institutet med kinesiskt ursprung en föreläsning om arvsmassan.
Ye Lei och hans syskon deltar också i lördagsskolan. De pluggar mer avancerad kinesiska och för Ye Lei är det bara en försmak av vad som väntar honom när han kommer till Kina.
-Vardagsspråket är betydligt mer simpelt än det akademiska som har svårare tecken och svårare termer. Jag räknar med att det kommer att bli krävande, säger han innan det är dags att åka till föräldrarnas restaurang och extrajobbet som servitör.