汉语水平考试中心

Att delta in en internationell konst tävling

(Meisang Wang 2009-04-01) Kinesiska regeringen arrangerar en kalligrafi och konst tävling i Beijing i år. Per den 30 april ska tävlingsbidragen vara inlämnade. Tävlings deltagare omfattar alla utlandskinesiska barn.

Kära elever och föräldrar: Vi har bestämt oss att vår skola ska delta i tävlingen.

Information för deltagandet:

  • barn med kinesisk bakgrund och som är under 18 år är välkomna att lämna in bidrag.

Krav för tävlingsbidragen

  • det ska vara kalligrafi eller måleri. Konstart, eller tema är obegränsat. Det måste handla om något kinesiskt.

tävlingsbidraget behöver inte vara i sin slutliga version. Originalversionen är det som räknas.

  • alla inlämnade bidrag måste ha information om namn, ålder, kön, telefon/e-mail samt namnet på handledaren på skolan.

Tävlingsbidragen kommer att delas upp i tre olika nivåer, guld, silver och brons. De bästa bidragen kommer att belönas med guldmedalj. De övriga får silver och bronsmedalj. De tävlingsbidrag som fått guld och silvermedalj kommer att ställas ut och visas i Beijing. Inlämnade tävlingsbidrag kommer inte att lämnas tillbaka utan förvaltas av en förening som kommer att samla alla bidragen i en utställningsbok. Denna utställningsbok kommer att ges till de vinnande tävlingsdeltagarna som en present.

Barn som vill delta i tävlingen kan ta kontakt med de två handledarna: kalligrafiläraren ”He Laoshi” eller konst läraren ”Tang Laoshi”. Med dessa två handledare kan man diskutera detaljer och annat mera ingående.

Tävlingsbidragen ska vara inlämnande senast 30/4-2009. Skolan ansvarar för att alla tävlingsbidragen skickas iväg till Beijing.

Föredrag om det kinesiska musikinstrumentet ”pipa”

Kina har en lång kulturhistoria med unik musik och speciella musikinstrument. För att låta våra barn och våra svenska vänner få en inblick i denna tradition hölls två föredrag den 20 respektive 27 mars om musikstycket ”Blommor på vårfloden en månskensnatt”.

Rektor Meisang Fredmark berättade om handlingen och en pipa-spelare framförde samtidigt stycket.Allt förflöt till publikens belåtenhet och barnen fick komma fram för att känna på musikinstrumentet. Därefter hölls en frågestund.

RuiQing har som mål att inte bara lära ut språket utan öppna ett fönster mot den gamla kinesiska civilisationen. Skolan försöker uppmuntra kinesiska artister som bor i Sverige att framföra sina färdigheter genom att erbjuda liknande musikstunder på skolan.

Flera liknande föredrag planeras alltså att hållas framöver.

Vår egna guidade visning på Östasiatiska museet

Äntligen visas den kinesiska terrakottaarmén i Sverige

(Viveka Carlsson2010) Den 16 oktober samlades ett 16-tal barn och deras föräldrar nedanför Östasiatiska museet för att i kinaskolan RuiQings regi följa en guidad visning av utställningen ”Terrakottaarmén”. Tolv soldater av de över 6000 terrakottasoldaterna som hittats i den gamla kejsarstaden Xi’an i centrala Kina har lånats ut till utställningen. Armén uppfördes på order av kejsaren Qin Shi Huangdi (död 210 f.Kr.) för att vakta dennes grav.

Från det soliga vackra höstvädret dök vi rakt in i mörkret. Utställningen äger faktiskt rum i underjorden, precis där terrakottaarmén hör hemma. Nu i form av en lång skyddsrumstunnel som sträcker sig under museerna högt uppe på kullen.

Akustiken i skyddsrummen är inte den bästa, så var och en av oss utrustades med hörlurar, vilket var ett jättebra sätt att höra vad guiden sade.

Så kom vi då in i tunneln.

Först får vi se den omtalade vagnen, den första kejsarens vagn dragen av hästar. Vad som visas i Stockholm är dock en kopia i halv storlek, originalet skulle knappast gå att frakta ut på en resa av det här slaget. Varenda detalj i hästarnas betsel syns.

Därefter kommer de tolv soldaterna. De flesta har en uppfattning om hur terrakottarmén i Xi’an ser ut, antingen från att ha sett den själva, eller på bild. Om man i Xi’an slås av den otroliga mängden soldater, ja det är ju en hel armé, så är det i Stockholm snarare ett tillfälle att få betrakta några väl valda delar ur armén på nära håll. Det är väldigt mäktigt att på så nära håll få betrakta soldaterna i den här miljön, och med det skickligt lagda ljuset på krigarnas ansikten och kroppar.

Guiden berättar fängslande om arméns och kejsarens historia och barnen ges chans att ställa frågor.

Vidare i tunneln är det också senare kejsares gravgåvor, också då i form av soldater, om än av en betydligt mindre storlek. Idén är densamma, att utrusta kejsaren med en försvarsarmé att ha på andra sidan. Totalt bjuder utställningen på 120 föremål från Xi’an.

Väl genom utställningen fick alla barn en present från kinaskolan som minne av dagen.

Därefter begav sig ett mindre antal till restaurang Kinesiska Muren för att äta middag. En stor buffé, som till många barns förtjusning också innehöll lördagsgodis, avslutade dagen.

En jättehärlig avslutning för år 2010

(Zhujie och Yunqing  2010-12-12) När föräldrar lämnar sina barn i våra händer med förväntan och

förtroende, då har vi ett stort ansvar. Vi har under året kämpat hårt tillsammans med barnen, och kan njuta av resultatet idag.

Samtidigt som den kalla vintern och den gnistrande snön tog grepp om Stockholm hade kinaskolan Ruiqing sin skolavslutning för höstterminen 2010 i sin aula och i en musiksal. Vi hade blivit tvungna att dela upp oss i två grupper på grund av det stora intresset och det stora antalet elever.

I musiksalen på tredje våningen började skolavslutningen med de yngre barnen i dansklassen som inledde föreställningen med dansen Jingle Bells. De var som små söta älvor och önskade alla som var där en god jul.

Under nästan en hel timme presenterade eleverna olika spännande program. Det fanns pianosonater, den kinesiska kampsporten Wushu, dans och ett drama som eleverna koreograferat själva. Det

var även barn som uppträde med olika tolkningar av “San Zi Jing” där de fick massvis av applåder.

 

Södra Latins aula rymmer inte längre alla elever och föräldrar samtidigt i skolan. Men det var trångt i alla fall trots att extra stolar togs in i musiksalen. En passionerad professionell artistförälder tog tjänstledigt för att kunna komma, och sjöng två underbara kinesiska visor för oss. Elever i olika

ålder visade allt vad de har lärt sig under terminen. De kunde inte bara tala på kinesiska, utan också sjunga på kinesiska och högläsa kinesiska dikter som var skrivna under Tangdynastin.

Anton höll tal för sina klasskamrater. Han berättade hur viktig kinesiska är och hur mycket de tycker om att lära sig kinesiska. Hans tal var rörande för alla lärare, föräldrar och elever som var närvarande på skolavslutningen.

Wang Kang från kinesiska ambassaden var med på skolavslutningen i år. Han tog med sig julgodis och önskan om god fortsättning till alla. Slutligen höll rektor Wang tal på båda föreställningarna. “Vi vill med skolavslutningen inte enbart ge eleverna ett tillfälle att visa de resultat de uppnått under terminen och deras förmåga på att uppträda, utan även ge föräldrarna förståelse för hur vi

lär ut kinesiska här i Ruiqing”, sa rektorn. Ännu en gång har vi känt allt stöd som vi får från föräldrarna.

Eleverna har verkligen varit duktiga och föräldrarna har ställt upp med mycket support

under året. Vi önskar alla en god jul och ett gott nytt år, så ses vi efter nyår den 22 januari.

Ruiqing firade Kinesiskt nyår med extra aktiviteter

(He Chunhua och Liu Ruoyi 2013) 5 februari – Rui Qings lärare och elever firade tillsammans med föräldrar den andra dagen i kinesiska kaninens år. Speciella aktiviteter var att

gissa gåtor och barnlekar, en kombination av den traditionella kinesiska seden och svensk barnaktivitet. Den normala språkundervisningen ägde rum en timme senare samma dag.

Gåtorna innehöll mer än 240 olika frågor och kluringar, vilka indelades i tre svårighetsgrader för att stimulera elevernas fantasi, att testa deras språkanvändande och samtidigt har roligt. Eleverna fick lära sig hur kinesiska språket kunde beskriva ett fenomen eller ett föremål med några få ord. Eleverna tyckte att det var intressant att upptäcka att även uttal på rikskinesiska kan uttryckas och symboliseras med matematiska siffror.

Att gissa gåtor är ett gammalt sätt att fira Vår-festivalen enligt traditionell kinesisk sed. Idag har alla klassrum på andra och tredje planet satt upp gyllene röda lyktor och lyckobringande bilder av söta kaniner. Hela vår skolan var fylld av en festlig atmosfär. Förutom att gissa gåtor, deltog elever och föräldrar i massor av andra aktiviteter: att kasta ringar, att hålla balans, att leka sparkfjäder, att ha kontroll över kulor med matpinnar, ansiktsmålning, med mera. Genom att lyckas samla många stämplar kunde deltagarna vinna olika priser. Vid 12-tiden fick alla inskrivna elever också smaka på vårruller sponsrade av föreningen.

Aktiviteten har visat sig vara mycket uppskattad av eleverna. Våra lärare offrade en del av sina julledigheter för förberedelserna. Många föräldrar deltog entusiastiskt i aktiviteterna tillsammans med deras barn, ett typiskt sätt att fira det kinesiska nyåret. Bara förra veckan, var Phoenix CNE TV-teamet på plats och gjorde ett besök. Rektorn Wang Meisang visade upp skolan för teamet och reportern Liu var imponerad av Ruiqings snabba utveckling med dess ambitiösa kursplaner och kulturella aktiviteter. Dagens arrangemang visar hur bra det går att smälta samman Ruiqings pedagogik med den gamla traditionen i språkundervisningen.

Ruiqing-elever etta i nationella kinesiska tävlingen

Söndagen den 10 april 2011 hölls den nationella deltävlingen i den internationella tävlingen Chinese Bridge på Stockholms Universitet. Två elever från Ruiqing Kinaskolan tog hem topplaceringen.

Fredrika Wessman och EmmaLin Fredmark tillsammans med sin lagkamrat kom på första plats.

Fredrika går sitt sista år på gymnasium och EmmaLin läser natur i sitt andra år på gymnasium. Båda läser kinesiska på vår lördagsskola sedan många år tillbaka. Eleverna vann både juryn och publikens hjärtan med sina utmärkta prestationer – en mycket svår kinesisk pjäs “Mulan Återvände från ett 12 årigt krig”. Många lärare på Ruiqing har varit med och tränat eleverna inför den stora tävlingen! De har bidragit mycket till elevernas fina prestationer från framtagning av manus, uttalsövning till scen rekvisita. Låt oss hoppas att de åker vidare till Chongqing i oktober för att tävla internationellt för landslag.

130225NH-0

15 lag från 18 gymnasier i hela Sverige med sammanlagt 45 elever deltog i tävlingen。Tävlingen var uppdelad i två moment. Dels en presentation av ”hur roligt det är att läsa kinesiska”, och dels en uppvisning av en kinesisk kulturart, till exempel en pjas, sång eller uppläsning av dikt. Förstapristagarna fick ett statligt stipendium för ett års heltids universitetsstudier i Kina. Båda två elever planerar att åka till Kina hösten 2012 med stipendiet.

Bakom tävlingen står The Office of Chinese Language Council International in Beijing. Som arrangörer i Sverige samarbetar Konfucius Institutet på Stockholms Universitet och den Kinesiska ambassaden.

Speciella gäster besökte Ruiqing

En fin höstdag, lördagen den 10 september, fick vi i Kinaskolan besök av speciella gäster, nämligen en grupp familjer från hela Sverige med adoptivbarn. Barnen är i åldrarna fyra till nio år. Familjerna träffas en gång om året, i olika städer där medlemmarna bor. De har det gemensamt att deras barn kommer från samma barnhem i Jiangxi nära Hunan i Kina. Den här gången hade familjerna beslutat att besöka oss. En av flickorna, Lu Huan, går hos oss varje lördag sedan tre år tillbaka men de andra har inte haft någon möjlighet till kontakt med kinesisk kultur i Sverige.

Klockan elva anlände gruppen och de mottogs av rektor Meisang i röd skoltröja vid entrén. Barnen välkomnades och Meisang pratade lite med varje barn och räknade sedan hur många de var på kinesiska. Därefter berättade MeiSang om skolan och gick en rundtur på skolan med barnen för att se vad som fanns bakom de olika dörrarna.

Just då pågick undervisning i kinesiska för trehundra barn. Barnen fick se olika klasser där eleverna lärde sig läsa och skriva tecken. I en klass fanns föräldrar till adoptivbarn och i andra klasser barn med kinesiska föräldrar. Alla hade förstås undervisning anpassad till sin nivå och sina förutsättningar. Det finns även klasser med enbart svenska barn, men dessa hann gruppen inte med att besöka den här gången.

Ett rum som gruppen däremot hann med att besöka var där Zhao Laoshi (lärare Zhao) som undervisar de yngsta adoptivbarnen, 5-6 år fanns. På tavlan fanns tecken om familjen och barnen jobbade koncentrerat.
Efter rundturen gick besökarna till musiksalen för att pyssla – på kinesiska, med en anna frökan, YuQing. Barnen satt tillsammans med sina föräldrar i en ring för att göra sidenhalsband och lära sig vad de olika färgerna heter på kinesiska.

Skolfiket besöktes också under rasten och barnen köpte Baozi, en brödig bulle med kött i, grönt te och kaffe. Korridorerna kryllade då av kinesiska barn i alla åldrar.

MeiSang höll till sist en lektion och berättade historien bakom tecknen som börjat som bilder. Barnen fick träna på att säga några kinesiska språkljud och sedan sjunga en sång. De fick också prova att skriva de olika strecken som alla tecken består av.

Efter två timmar var det dags att avsluta och säga Zai Jian (hejdå). Barnen och deras föräldrar tyckte att besöket givit dem en spännande upplevelse och ett fint minne att dela med varandra. De kommer att minnas en spännande dag på Kinaskolan då de fick sniffa lite på kulturen, smaka på några kinesiska ord och se hur barnen på Ruiqing-skolan hade det. Vi hoppas att besöket givit inspiration och att barnen vill komma tillbaka för att besöka oss flera gånger i framtiden.

En förälders återberättelse om resa till Kina

(Else Oleskog 2011) I samband med lördagsundervisningen den 1/10 samlades resedeltagarna från Kinaskolans resa till Kina tillsammans med rektorn, Meisang Fredmark. Vi var en brokig skara med skolelever i alla åldrar från 8 år och uppåt till riktigt vuxna. Några medföljande föräldrar fanns också med. Tillsammans berättade vi om våra upplevelser och alla möjliga äventyr, både stora och små, som vi fick vara med om på vår fantastiska resa.

Vi började resan i Hohhot, som är provinshuvudstad i Inre Mongoliet. Här fick vi uppleva en del av Kina som skiljer sig från den pulserande huvudstaden Beijing. Vi besökte en skola som Kinaskolan har utbyte med och där fick vi träffa elever och ha en pratstund med dem i klassrum. Vi fick ett mäktigt mottagande där skolgården var full av elever som paraderade vid vår ankomst. De hade uppvisningar för oss med dans, sång och mongolisk traditionell sång och musik. Tal hölls och presenter utbyttes. Våra elever sjöng också och några elever höll fina tal på kinesiska.

Andra aktiviteter som vi hann med var att besöka Gobiöknen där fick vi rida kamel ibland sanddynerna, besökte ett Lamatempel och åkte ut till stäppen där vi sov över i mongoltält. Ute på stäppen fick vi också en ridtur på snälla hästar.  Vi var också på museum och fick lära oss lite om mongolernas historia och Djingis Khans äventyr. Många luncher och middagar blev vi bjudna på av olika representanter från olika myndigheter och provinsministerier. Vi blev mottagna med en fantastisk gästfrihet och på borden dukades fram en mängd av olika rätter och delikatesser. Vi fick en fin inblick i kinesiska traditioner, mycket tack vare vår skolas huvudman Qingtian Föreningens breda kontaktnät och deras betydelse som utlandskines.

Efter Hohhot reste vi till Beijing för att tillbringa några dagar där. Vi besökte några typiska turistmål som kinesiska muren och sommarpalatset. Vi såg en spektakulär dans- och akrobatikföreställning med historiska inslag. Scenen som föreställningen framfördes på hade en makalös dekor med riktiga vattenfall och andra häftiga effekter. Lite shopping hann vi också med så att väskorna blev fyllda innan det var dags att åka hemåt.

En lyckad avslutning på ett lärorikt år på Kinaskolan som ger mersmak för det kinesiska språket och mer nyfiken på Kina som land.

 

Älskar barn, älskar Kinesiska

(Liu Ruoyi 2012)

1529292136-0

För ett år sedan tog jag över en speciell klass där alla elever var svenska föräldrar till barn som lär sig kinesiska. De flesta hade adopterat sina barn från Kina. Målet för den här klassen var att föräldrarna och barnen skulle ha samma kunskaper i kinesiska och det är därför de fick samma material. Nu när jag tänker tillbaka så märker jag att det här målet har vi inte bara uppnått, utan vi har fått ett ännu bättre resultat. Under tiden de lärde sig kinesiska har det förekommit överraskningar.

Föräldrarna älskar att skriva uppsatser

Efter att ha undervisat i mer än 20 lektioner började mina elevers föräldrar skriva uppsatser på kinesiska. Jag brukade ge de ämnen till uppsatser så som ”Mitt jobb”, ”Min familj”, ”En dag jag hade haft” o.s.v. Jag hade förväntat mig att de kunde skriva ungefär 50 ord. Men till slut skrev de 300 ord istället. Vissa har även provat att ändra uppsatsen till en kinesisk visa och vissa kunde till och med använda idiom.

Var stolt över barnen

Mina elevers föräldrar brukade berätta om deras barn till mig under rasten. De har berättat om barnens kinesiska namn och om de städer där de föddes, och hur det går för dem på de kinesiska lektionerna. En gång sade en mamma till mig att hennes barn var fortfarande för ung men hon var redan stolt över sitt kinesiska namn. Hon brukade säga att hon var både kines och svensk. Några andra mammor höll med och sade att deras barn var också stolta över att de kom från Kina.

Hjälps åt för att lära sig bättre kinesiska

Min klass har skapat sin egen tradition efter att ha pluggat tillsammans ett tag. Den där traditionen var att ”dela med sig” och att ”hjälps åt”. En gång fanns det några föräldrar som inte visste hur man installerade program för att skriva kinesiska tecken på en dator. Då kom det en pappa som berättade hur man skulle göra med bilder som han hade fotograferat på sin fritid. Han skickade även instruktionerna till alla genom e-post. Ibland när någon hade upptäckt bra studiematerial så delade han/hon med sig till alla andra i klassen. Även en ny elev som precis hade kommit till vår klass delade också gärna med sig av användbara webbsidor samt av vokabulärlistor som han själv hade organiserat.

Jag har inte bott särskilt länge i Sverige. Men eleverna från den här klassen har lärt mig att känna till Sverige och dess kultur. De är mina vänner och det är de som har gett mig självförtroendet att bli en riktig bra lärare även i Sverige.

Månfestival 2012

Vi har firat vår femte månfestival tillsammans lördagen den 6 oktober.

中秋节(pinyin zhōng qiū jié) (Månfestivalen) är den andra viktigaste högtiden i Kina enligt traditioner. Den infaller på den femtonde dagen i den åttonde månaden enligt den kinesiska kalendern (vanligen i slutet av september), därför kallas det även för midhöstfestivalen. Fullmånen då sägs vara allra rundaste, störst och klarast på året.

Festivalen ska symbolisera slutet på skördetiden och början på det mörka halvåret, men framförallt en familjehögtid där fullmånen symboliserar familjens återförening och sammanhållning.

Traditionellt sätt att fira festivalen med är att alla familjemedlemmar samlas till middagen, titta på månen och äta månkakor tillsammans.

För att fira den stora festen höll våra elever klassfester istället. Alla tog med sig frukt, bakelser och samlades under sista halva timmen i var sitt klassrum. Lärarna berättade historier och legenden bakom festivalens uppkomst. En del elever berättade hur de firade månfestivalen även hemma med sina föräldrar. De åt middag och tittade på sepcial månfestivalsprogram i Kina. En del elever gick på bio med familjerna och åt månkakor. Stämningen var väldigt trevlig i hela skolan lördagen den 6 oktober.

Ruiqings samtliga personal önskar alla elever en fortsatt bra termin.