Kina har en lång kulturhistoria med unik musik och speciella musikinstrument. För att låta våra barn och våra svenska vänner få en inblick i denna tradition hölls två föredrag den 20 respektive 27 mars om musikstycket ”Blommor på vårfloden en månskensnatt”.

Rektor Meisang Fredmark berättade om handlingen och en pipa-spelare framförde samtidigt stycket.Allt förflöt till publikens belåtenhet och barnen fick komma fram för att känna på musikinstrumentet. Därefter hölls en frågestund.

RuiQing har som mål att inte bara lära ut språket utan öppna ett fönster mot den gamla kinesiska civilisationen. Skolan försöker uppmuntra kinesiska artister som bor i Sverige att framföra sina färdigheter genom att erbjuda liknande musikstunder på skolan.

Flera liknande föredrag planeras alltså att hållas framöver.

(Zhujie och Yunqing  2010-12-12) När föräldrar lämnar sina barn i våra händer med förväntan och

förtroende, då har vi ett stort ansvar. Vi har under året kämpat hårt tillsammans med barnen, och kan njuta av resultatet idag.

Samtidigt som den kalla vintern och den gnistrande snön tog grepp om Stockholm hade kinaskolan Ruiqing sin skolavslutning för höstterminen 2010 i sin aula och i en musiksal. Vi hade blivit tvungna att dela upp oss i två grupper på grund av det stora intresset och det stora antalet elever.

I musiksalen på tredje våningen började skolavslutningen med de yngre barnen i dansklassen som inledde föreställningen med dansen Jingle Bells. De var som små söta älvor och önskade alla som var där en god jul.

Under nästan en hel timme presenterade eleverna olika spännande program. Det fanns pianosonater, den kinesiska kampsporten Wushu, dans och ett drama som eleverna koreograferat själva. Det

var även barn som uppträde med olika tolkningar av “San Zi Jing” där de fick massvis av applåder.

Södra Latins aula rymmer inte längre alla elever och föräldrar samtidigt i skolan. Men det var trångt i alla fall trots att extra stolar togs in i musiksalen. En passionerad professionell artistförälder tog tjänstledigt för att kunna komma, och sjöng två underbara kinesiska visor för oss. Elever i olika

ålder visade allt vad de har lärt sig under terminen. De kunde inte bara tala på kinesiska, utan också sjunga på kinesiska och högläsa kinesiska dikter som var skrivna under Tangdynastin.

Anton höll tal för sina klasskamrater. Han berättade hur viktig kinesiska är och hur mycket de tycker om att lära sig kinesiska. Hans tal var rörande för alla lärare, föräldrar och elever som var närvarande på skolavslutningen.

Wang Kang från kinesiska ambassaden var med på skolavslutningen i år. Han tog med sig julgodis och önskan om god fortsättning till alla. Slutligen höll rektor Wang tal på båda föreställningarna. “Vi vill med skolavslutningen inte enbart ge eleverna ett tillfälle att visa de resultat de uppnått under terminen och deras förmåga på att uppträda, utan även ge föräldrarna förståelse för hur vi

lär ut kinesiska här i Ruiqing”, sa rektorn. Ännu en gång har vi känt allt stöd som vi får från föräldrarna.

Eleverna har verkligen varit duktiga och föräldrarna har ställt upp med mycket support

under året. Vi önskar alla en god jul och ett gott nytt år, så ses vi efter nyår den 22 januari.

(He Chunhua och Liu Ruoyi 2013) 5 februari – Rui Qings lärare och elever firade tillsammans med föräldrar den andra dagen i kinesiska kaninens år. Speciella aktiviteter var att

gissa gåtor och barnlekar, en kombination av den traditionella kinesiska seden och svensk barnaktivitet. Den normala språkundervisningen ägde rum en timme senare samma dag.

Gåtorna innehöll mer än 240 olika frågor och kluringar, vilka indelades i tre svårighetsgrader för att stimulera elevernas fantasi, att testa deras språkanvändande och samtidigt har roligt. Eleverna fick lära sig hur kinesiska språket kunde beskriva ett fenomen eller ett föremål med några få ord. Eleverna tyckte att det var intressant att upptäcka att även uttal på rikskinesiska kan uttryckas och symboliseras med matematiska siffror.

Att gissa gåtor är ett gammalt sätt att fira Vår-festivalen enligt traditionell kinesisk sed. Idag har alla klassrum på andra och tredje planet satt upp gyllene röda lyktor och lyckobringande bilder av söta kaniner. Hela vår skolan var fylld av en festlig atmosfär. Förutom att gissa gåtor, deltog elever och föräldrar i massor av andra aktiviteter: att kasta ringar, att hålla balans, att leka sparkfjäder, att ha kontroll över kulor med matpinnar, ansiktsmålning, med mera. Genom att lyckas samla många stämplar kunde deltagarna vinna olika priser. Vid 12-tiden fick alla inskrivna elever också smaka på vårruller sponsrade av föreningen.

Aktiviteten har visat sig vara mycket uppskattad av eleverna. Våra lärare offrade en del av sina julledigheter för förberedelserna. Många föräldrar deltog entusiastiskt i aktiviteterna tillsammans med deras barn, ett typiskt sätt att fira det kinesiska nyåret. Bara förra veckan, var Phoenix CNE TV-teamet på plats och gjorde ett besök. Rektorn Wang Meisang visade upp skolan för teamet och reportern Liu var imponerad av Ruiqings snabba utveckling med dess ambitiösa kursplaner och kulturella aktiviteter. Dagens arrangemang visar hur bra det går att smälta samman Ruiqings pedagogik med den gamla traditionen i språkundervisningen.

Söndagen den 10 april 2011 hölls den nationella deltävlingen i den internationella tävlingen Chinese Bridge på Stockholms Universitet. Två elever från Ruiqing Kinaskolan tog hem topplaceringen.

Fredrika Wessman och EmmaLin Fredmark tillsammans med sin lagkamrat kom på första plats.

Fredrika går sitt sista år på gymnasium och EmmaLin läser natur i sitt andra år på gymnasium. Båda läser kinesiska på vår lördagsskola sedan många år tillbaka. Eleverna vann både juryn och publikens hjärtan med sina utmärkta prestationer – en mycket svår kinesisk pjäs “Mulan Återvände från ett 12 årigt krig”. Många lärare på Ruiqing har varit med och tränat eleverna inför den stora tävlingen! De har bidragit mycket till elevernas fina prestationer från framtagning av manus, uttalsövning till scen rekvisita. Låt oss hoppas att de åker vidare till Chongqing i oktober för att tävla internationellt för landslag.

15 lag från 18 gymnasier i hela Sverige med sammanlagt 45 elever deltog i tävlingen。Tävlingen var uppdelad i två moment. Dels en presentation av ”hur roligt det är att läsa kinesiska”, och dels en uppvisning av en kinesisk kulturart, till exempel en pjas, sång eller uppläsning av dikt. Förstapristagarna fick ett statligt stipendium för ett års heltids universitetsstudier i Kina. Båda två elever planerar att åka till Kina hösten 2012 med stipendiet.

Bakom tävlingen står The Office of Chinese Language Council International in Beijing. Som arrangörer i Sverige samarbetar Konfucius Institutet på Stockholms Universitet och den Kinesiska ambassaden.

(Else Oleskog 2011) I samband med lördagsundervisningen den 1/10 samlades resedeltagarna från Kinaskolans resa till Kina tillsammans med rektorn, Meisang Fredmark. Vi var en brokig skara med skolelever i alla åldrar från 8 år och uppåt till riktigt vuxna. Några medföljande föräldrar fanns också med. Tillsammans berättade vi om våra upplevelser och alla möjliga äventyr, både stora och små, som vi fick vara med om på vår fantastiska resa.

Vi började resan i Hohhot, som är provinshuvudstad i Inre Mongoliet. Här fick vi uppleva en del av Kina som skiljer sig från den pulserande huvudstaden Beijing. Vi besökte en skola som Kinaskolan har utbyte med och där fick vi träffa elever och ha en pratstund med dem i klassrum. Vi fick ett mäktigt mottagande där skolgården var full av elever som paraderade vid vår ankomst. De hade uppvisningar för oss med dans, sång och mongolisk traditionell sång och musik. Tal hölls och presenter utbyttes. Våra elever sjöng också och några elever höll fina tal på kinesiska.

(Liu Ruoyi 2012)

För ett år sedan tog jag över en speciell klass där alla elever var svenska föräldrar till barn som lär sig kinesiska. De flesta hade adopterat sina barn från Kina. Målet för den här klassen var att föräldrarna och barnen skulle ha samma kunskaper i kinesiska och det är därför de fick samma material. Nu när jag tänker tillbaka så märker jag att det här målet har vi inte bara uppnått, utan vi har fått ett ännu bättre resultat. Under tiden de lärde sig kinesiska har det förekommit överraskningar.

Föräldrarna älskar att skriva uppsatser

Efter att ha undervisat i mer än 20 lektioner började mina elevers föräldrar skriva uppsatser på kinesiska. Jag brukade ge de ämnen till uppsatser så som ”Mitt jobb”, ”Min familj”, ”En dag jag hade haft” o.s.v. Jag hade förväntat mig att de kunde skriva ungefär 50 ord. Men till slut skrev de 300 ord istället. Vissa har även provat att ändra uppsatsen till en kinesisk visa och vissa kunde till och med använda idiom.

Var stolt över barnen

Mina elevers föräldrar brukade berätta om deras barn till mig under rasten. De har berättat om barnens kinesiska namn och om de städer där de föddes, och hur det går för dem på de kinesiska lektionerna. En gång sade en mamma till mig att hennes barn var fortfarande för ung men hon var redan stolt över sitt kinesiska namn. Hon brukade säga att hon var både kines och svensk. Några andra mammor höll med och sade att deras barn var också stolta över att de kom från Kina.

Hjälps åt för att lära sig bättre kinesiska

Min klass har skapat sin egen tradition efter att ha pluggat tillsammans ett tag. Den där traditionen var att ”dela med sig” och att ”hjälps åt”. En gång fanns det några föräldrar som inte visste hur man installerade program för att skriva kinesiska tecken på en dator. Då kom det en pappa som berättade hur man skulle göra med bilder som han hade fotograferat på sin fritid. Han skickade även instruktionerna till alla genom e-post. Ibland när någon hade upptäckt bra studiematerial så delade han/hon med sig till alla andra i klassen. Även en ny elev som precis hade kommit till vår klass delade också gärna med sig av användbara webbsidor samt av vokabulärlistor som han själv hade organiserat.

Jag har inte bott särskilt länge i Sverige. Men eleverna från den här klassen har lärt mig att känna till Sverige och dess kultur. De är mina vänner och det är de som har gett mig självförtroendet att bli en riktig bra lärare även i Sverige.

Vi har firat vår femte månfestival tillsammans lördagen den 6 oktober.

中秋节(pinyin zhōng qiū jié) (Månfestivalen) är den andra viktigaste högtiden i Kina enligt traditioner. Den infaller på den femtonde dagen i den åttonde månaden enligt den kinesiska kalendern (vanligen i slutet av september), därför kallas det även för midhöstfestivalen. Fullmånen då sägs vara allra rundaste, störst och klarast på året.

Festivalen ska symbolisera slutet på skördetiden och början på det mörka halvåret, men framförallt en familjehögtid där fullmånen symboliserar familjens återförening och sammanhållning.

Traditionellt sätt att fira festivalen med är att alla familjemedlemmar samlas till middagen, titta på månen och äta månkakor tillsammans.

För att fira den stora festen höll våra elever klassfester istället. Alla tog med sig frukt, bakelser och samlades under sista halva timmen i var sitt klassrum. Lärarna berättade historier och legenden bakom festivalens uppkomst. En del elever berättade hur de firade månfestivalen även hemma med sina föräldrar. De åt middag och tittade på sepcial månfestivalsprogram i Kina. En del elever gick på bio med familjerna och åt månkakor. Stämningen var väldigt trevlig i hela skolan lördagen den 6 oktober.

Ruiqings samtliga personal önskar alla elever en fortsatt bra termin.

(Meisang Fredmark 2014) Den 15:e februari höll Li Na, adjungerad professor på kinesiska språket och litteraturen från Beijing Union Universitets tillämpad naturvetenskapliga akademi en öppen föreläsning om de fyra stora klassikerna i Kina.

Under föreläsningen berättade Li Na mycket om två av de fyra romanerna, nämligen ”Romansen om de tre kungadömena” och ”Berättelse från träskmarkerna”. Med sin berikande kunskap i litteratur beskrev Li Na huvudkaraktärer och komplicerade händelser i romanerna på 50 minuter så att publiken fick bred förståelse om de två romanerna, särskilt om deras historia bakgrund, titlarnas ursprung och författarnas bevekelsegrund. Publiken kände sig som om de hade flyttat till den gamla tidsåldern då de hade kunnat uppleva handlingar och dela känslor med författarna. För att återspegla klassikernas unika charm tillämpade lärare Li även illustrationer, musik och andra multimedia metoder så att olika karaktärers personligheter tydligt visas. Var och en som satt i publiken var fascinerad av Lis underbara berättelse.

Föredraget var särskilt populärt bland de äldre eleverna. Efter föreläsningen kom de till lärare Li och sa, ”Vi tycker mycket om din lektion. När ska du föreläsa om Drömmar om röda gemak?” Na Li planerar att presentera om Färden till Västern och Drömmar om röda gemak nästa gång.

De fyra stora romanerna är märkvärdiga litterärt skapande i kinesisk historia. Kinaskolan Ruiqing inte bara undervisar eleverna i kinesiska, utan också öppnar ett fönster för Sverige och världen att känna mer om kinesisk kultur. Mer sådana underbara kulturföreläsningar kommer att ske på Ruiqing, vilket skulle uppmuntra ännu mer elever att lära sig om den lysande historien av kinesisk litteratur.